...Jag är hatad...eller ja... temporärt hatad iallafall, det håller väl i sig tills någon behöver pengar.
Tvåan hatar mig just nu för att jag lägger mig i för mycket i hennes privatliv, hon kan inte alls förstå varför jag vill att hon spenderar iallafall 5 av dygnets timmar hemma och att jag påpekar det är bra att sova ett par timmar varje natt.
Trean fick igår information om att andra veckan i Juni ska familjen på semester och han måste följa med. Han anklagar mig för att jag förstör precis allting och han kommer att missa en soccer turnering -mindre sådan men ändå- och han har ju BARA spelat 4 turneringar a tre dagar per turnering sedan i januari och bara femtielva reguljära seriematcher, och han har ju bara några turneringar till och ca 2 biljoner matcher kvar att spela innan augusti då highschool soccer börjar och han ska träna 5 dagar i veckan.
Fyran hatar mig för att jag pratar förmycket på morgonen och påminner honom om hans mediciner och sen har han inte glömt att jag igår tvingade honom från datorn för att han behövde nya skor och en klippning.
Gemensamt för dom alla är att de tycker att jag överhuvudtaget är helt överflödig i deras liv och har jag nu så befängda ideer som att de ska plocka undan efter sig och vara hemma före midnatt på vardagar, så kan jag lika gärna dö.
Nåväl, några tonåringar ska tamig fan inte knäcka mig nu tar jag en kopp kaffe och funderar ut hur jag ska hämnas.
föresten...ett nytt par...
http://nikaflipflop.blogspot.com/
11 kommentarer:
Hoppas du uppdaterar oss när du kommer på hur du ska hämnas! Gärna med grafiska detaljer i undervisaden syfte....
Hej! Jag är på bibblan i Borgholm. Läser din bok inemellanåt. Den är bra! Tack! Kram Geddfish
*s*, ja herregud det verkar inte lätt medtonåringar.Har snart en där själv.Jag märker redan tendenserna :-))
Kram kram*
Ann Mysterie
Här verkar det oxå pågå lite drama... Dock inte lika hemskt som det här... =/ Hoppas verkligen inte man kommer vara så där ensam när man blir gammal, det vore inte kul!
Absolut! Jag älskar att titta på idrott och det är desto roligare när det är kusinerna som spelar. Å sen är det trevligt att träffa släkten utan att det behöver vara kalas och sånt där! =)
FIA...jag funderar fortfarande..hehe
GEDDFISH....oh..du läser min bok, nu blir jag lite nervös. Kram på dig
ANNMYSTERIE...tonåringar är myyyycket speciella individer och de frestar en hårt emmellanåt, men jag vet av erfarenhet eftersom vi har två nu som är 22 och 23...att det blir folk av dom i slutändan tack gode gud för det.
IAH....Jag är också en sådandär idrottstok. ha det gott
Jaja, man kan ju trösta sig med att de när de är 20+ kommer på vilken underbar morsa de har...
Inte satt du hemma och fikade hela dagarna med E. när du var tonåring...hehe...
Ja men visst är det kul med tonåringar?! *hehe*
Man vet liksom aldrig vad man ska göra för att det ska bli rätt. Hur man än vänder och vrider sej så är rumpan bak ;-)
Har 4 barn varav 3 är i tonåren!
MONICA.....Nae inte fikade jag med E, jag träffade knappast E något alls...men så får ju inte mina barn göra ...hehe
DREAM PLAZE....Ja, du har så rätt så, det blir liksom aldrig rätt.
Jag håller med Fia, ge oss alla detaljer om hur detta scenario fortlöper. Om inte alltför många år så har jag också en tonåring i huset (huga hemska tanke!), och då kan det vara bra att ha lite goda råd i ryggen :o).
ha en riktigt fin helg vännen!
Kram från Asfalten
Ja, du. Tonåringar är ett släkte för sig själva... Har tre i olika stadier av tonår... Tänk om det kunde vara lite lika i sina utbrott mm så det man har lärt sig av en går att använda på nästa, men icke!
Det gäller att ta ett djupt andetag och försöka behålla sitt lugn, kanske med hjälp av en hel del te.
Jag vill ochså se och lära av hämnden ;-)
Som morsa tror jag att man tvingas stå ut med bråk och hårda ord vare sig man vill eller inte. Mellan mig och min mor har det varit mycket hårda ord, men jag har sällan gjort saker som jag vetat med mig att jag inte får göra. På många sätt mognade jag väldigt mycket när mina föräldrar skildes när jag var 12. Min ansvarskänsla stärktes väldigt mycket och med den så behövs inte många pekpinnar från föräldrarna. Jag visste själv vad jag inte borde eller fick göra.
Det där hatet är ju ändå inte på riktigt. Det mesta av vad man sade till sin mamma sades ju i ilska och inte från hjärtat. Jag är säker på att du är en toppenmamma!
Skicka en kommentar