Att få fel barn på BB är väl mardrömmen för de flesta och eftersom man inte är riktigt sig själv efter en förlossning så är det nog inte alls omöjligt att man som mamman i artikeln; reagerar på att något är annorlunda men man är för trött för att analysera. Slutet gott allting gott.
Erkännas ska att jag vid något tillfälle någon gång undrat om mina barn är
"BB-bortbytingar" , jag har liksom desperat -vid de tillfällena- försökt härleda deras resonemang och handlingar till någon eller något; även marsianer har föresvävat i mina tankar, för inte har jag kunnat sätta sådana knasbollar till världen.
5 kommentarer:
Ja, det är inte utan att man funderar ibland...
Glad Påsk!
Mina är definitivt bortbytingar alla tre.
Mina riktiga barn är snälla små varelser som gör som mamma säger hela tiden...
Dessa tre monster kan absolut INTE vara mina.....
Men jag kommer ihåg hur jag kände igen Michas skrik bland fem bebisar på bb fem timmar efter hon kom ut. Så tyvärr tror jag att hon är min.
Nici var hos mig hela tiden så tyvärr min med..
Men Milo såg jag fem sekunder sen igen efter två timmar.... absolut inte min.....
Glad påsk du tuffa morsa! Glöm inte att det är Du som är vice vd på simons lane =). Mao: det är du som betämmer hur mkt grabbarna får köra med dig! Vill ju inte höra att du hamnat på hispan=))). Puss Nika
Haha. Jag satt igår kväll och knåpade ihop ett inlägg om det där. Fast om min mamma och mig, då jag höll på att blandas ihop med annan bebis på BB. :D
Jösses...scary...man vill ju inte få hem fel unge liksom. "Födde jag en pojke? Det minns jag inte...men det måste ju vara så eftersom ungen jag håller i min famn har en snopp!!" *fnitter fnitter*
Kram Liselott
Skicka en kommentar